En vanlig dag underjord i Kiruna-gruva

Det börjar bli mitt i veckan och jag vaknar till klockan 03.20. Helt omänsklig tid att börja, jag vet, men stenen ska ju ut så det är bara att stiga upp. Gör mig i ordning lite snabbt och drar iväg till LKAB.

Det är där vi jobbar, de är där vår gruva är så att säga. Egentligen är vi ju bara entreprenörer åt LKAB, en massa olika åkare som delar på kakan. Hursomhelst så träffar jag kollegorna i de manskapshus där vi samlas på morgonen. Vi dricker kaffe och morgonmyser lite medan vi väntar
på att få våra arbetsordrar där de redogörs vilka nivåer vi ska lasta ut ifrån och vart stenen ska köras.
Allt vi gör handlar ju egentligen bara om berg. Kör berg med bergbilar under ett berg, så ja, det är egentligen inte mer avancerat än så.

Under nätterna spränger man i berget, laddar ett gäng med salvor och trycker av, sedan på morgonen
delar man dessa salvor bland ett antal lastmaskiner som i sin tur tar med sig ett gäng bergbilar.
Vi lastar, tar reda på vart de ska tippas av och sen kör vi bara. Visst det låter ju inte särskilt knepigt, men jag skulle nog vilja säga så att det inte riktigt går att med ord beskriva, man måste uppleva! Det är väl inte heller det att det på något sätt är svårt. Mest skulle jag bara vilja säga att de är så sjukt speciellt. Man måste köra på ett helt annat sätt än på landsvägen till att börja med, men de är ju dock en given sak då de är helt olika miljöer. Men just grejen med att man befinner sig under en massa
ton berg är en speciell känsla. Allt är så väldigt begränsat och samtidigt som du oftast är väldigt ensam så har du kollegerna så tätt på. Sjukt svårt att förklara.

Gruvan är i dagsläget på ungefär 1545 meters djup, de är en bra bit under backen! Fick höra att det finns sammanlagt kring 160 mil väg därnere (är inte helt hundra på exakta siffran) och bara det är en ganska viktig grej, att lära sig hitta överallt! Det är ju inte så enkelt som att trycka på en GPS ifall man kör vilse, man kan ju inte direkt ringa en vän heller, då de inte finns mobiltäckning mer än på vissa få ställen.

Just när det går sönder något på lastbilen (vilket de OFTA gör då de är hård körning) saknar man mobiltäckningen. För oftast händer de ju att man måste reparera direkt på plats, det går luftslangar eller vattenslangar eller ja... u name it! Då kan de ju vara bra att kanske ha någon som kommer med delar och sådär. Själv har jag plockat ihop ett litet lager med slangar och snabbkopplingar och andra nödvändigheter ifall jag skulle bli stående, man lär sig efter ett par händelser.

För att inte glömma så är de ju alltid ett totalt mörker. Allting är svart, du tappar perspektivet på en sekund ifall du släcker lampan. Man blir nästan handlingsförlamad, man vet inte om man ska gå eller krypa eller bara gömma sig i lastbilen och hoppas på att de kommer något ljus. Men nu är de ju inte riktigt så att man måste gå runt i de där mörkret särskilt ofta, man har ju sina lysen på bilen och en pannlampa på hjälmen, så bara man håller grejorna i skick så behöver man aldrig oroa sig för det totala mörkret.

Nåja, åter till jobbet...
Efter att jag fått min arbetsorder så går jag till bilen, startar den och kollar sedan snabbt igenom att allt är som de ska. Sparkar däcken är A och O, punkteringar är ingen särskilt ovanlig grej trots att vi kör med bergdäck! Så byta däck få man leva med, inte särskilt lätt eller smidigt men man måste ju fixa det också då de är en del av arbetet. Ofta kommer det någon karl och ska hjälpa, men envis som jag är så fixar jag oftast själv. Men denna morgon var de iallafall ingen punktering!
Jag hoppar in i bilen, stämplar in mig i inloggningssystemet och börjar rulla ner i gruvan. Så här på vintern börjar de bli jobbigt med temperaturskillnaderna, när man kommer från den kalla utomhusluften och rullar ner i värmen i gruvan så immar rutorna igen. Inte så himla spännande då man är nyvaken och har bergväggarna runt sig.

Idag börjar jag lasta på 1022 meters nivå, inte så djupt vilket egentligen är bra eftersom att stenen ska köras hela vägen upp till dagen. Det är så man brukar säga då man ska upp ovan jord.
Glider in på lastningsplatsen, de är lite gasigt där idag. De är inte så ovanligt att det är spräng gaser kvar ännu på morgonen, men vi har gas-mätare, så blir halterna för höga så byter vi bara lastplats.
Det står en CAT Elphinstone och väntar med skopan i luften, jag vänder i ett inslag och backar till honom. Han öser på två skopor och vips så vägde vi ungefär 50 ton. De är inga jätte-ekipage! Bilarna är som oftast fyraxlade med bergkorg så dem orkar dra en del. Majoriteten av lastbilarna i bergbranschen är Volvo, oftast FH16, allt från 520-700. Själv kör jag en ny 540 som jag fick alldeles nyligen.

Jag startar min färd uppåt, växlar upp till ungefär 7:ans växel med min i-shift, högre än så går de inte att komma. Maxhastigheten jag lyckas få upp är kring 25km/h och jag har ungefär 16 km framför mig så de tar sin lilla tid. Det bästa med utkörning är att man träffar en massa folk i snebanan, snackar med dem på komradion eller så myser man bara på med bra musik osv. Man kan säga att det egentligen är ren njutning, allt går så automatiskt.

Komradion är ju en väldigt viktig del, i den ropar vi åt varandra då vi är på väg upp i knepiga kurvor där de inte går att mötas och i övrigt förklarar våra positioner. Ja, givetvis är de en hel massa tomsnack också. Jargongen är ju lite som den är men absolut inget som stör mig!
Alla snackar med alla, det blir ju lite av varje sagt där men man får ju tänka tillbaka att man gjorde det här valet själv. Att arbeta med karlar liksom, så då får man ju tåla det dem säger också. Fast alla våra grabbar i gruvan är så grymma, alla är så snälla och man har kul med varenda en i princip! Dock börjar vi bli fler och fler tjejer. När jag och min kompis Johanna tog kortet och började jobba i gruvan var vi inte alls många tjejer. Nu är vi säkert 6-7 tjejer på bergbilarna. Det är kul då vi alla är polare även utanför jobbet.

För att återgå till körandet så körs första lasset till en stor gråbergstipp, dit även dagens kommande fem lass ska. Det är ungefär 5-7 lass man hinner, beroende på varifrån man kör och då kör vi ändå nästan tio timmars dagar. Jag fortsätter bara mata på, upp och ner, upp och ner, inga större haverier denna dag, inget trafik kaos, inga översvämningar eller berg kollisioner.

En bra dag med andra ord!

Om artikeln

Publicerad: Måndag 19 December 2011, kl 09:39
Kategori: En dag på jobbet
Taggar: -

Lervälling och putstrasor är Jennifers vardag

Att köra schakt är ett skitigt jobb – i alla fall för lastbilen. Men när det är dags för utställning, är Jennifer Syréns Volvo FH16 i ett glänsande skick. Den här artikeln har tidigare publicerats i tidningen Proffs, som bjuder Queen of the Roads medlemmar på lite "helgläsning" inför nyåret.

Truck Meet on Tour - Nu ändrar vi allt

Queen of the Road har i år firat tioårsjubileum med den äran. Det ständigt expanderande kvinnliga nätverket växer sig allt större och har nått utanför Sveriges gränser.

Krönika

28:an och jag har nästan dansat i diket

Tiden går fort när man har roligt, sägs det.
Jag har jobbat heltid som lastbilschaufför i tre hela år och hela tiden för samma åkeri. Vilket känns jättebra då jag fått chansen att utvecklas. Första halvåret under det andra året, blev det att jag fick börja vara avbrytare på våra bil och släp ekipage. Det blev mer och mer släpkörningar och jag blev säkrare och säkrare på att ratta runt 24 meter, sakta men säkert tog jag mig tillbaka där jag var när jag körde upp för lastbil och släp, som en läraren hade kallat mig en lågoddsare och bäst i klassen precis innan jag skulle köra upp.

Jesperhus lastbiltræf 10 år och vi var där!

I strålande sol och värme, hölls Jesperhus Lastbilsträff för tionde året i rad. Femhundra lastbilar glänste ikapp med de glada besökarna som fick njuta av underbart väder. På plats fanns även Queen of the Road.

Skaraborg Truckshow 2016

Ta en nerlagd flygplats någonstans mitt ute i ingenstans utanför Mariestad, lägg till cirkaa 140 blanka lastbilar och nästan 1 800 besökare och vackert väder så har du Skaraborg Truckshow 2016.

Queen of the Road på Tånga Trophy

Queen of the Road var inte bara i Gällivare utan även på Tånga Trophy i Vårgårda under den gångna helgen. Det var en del regn, men också mycket solsken som inte bara kom från himlen.

Queen of the Road besökte Nordens nordligaste lastbilsträff

Norrbottens första och enda lastbilsträff har gjort debut under namnet Gällivare Truck Meet. Och nu vet folket i norr vad Queen of the Road  är.

Queen of the Road i Norge

Queen of the Road inbjudna till lastbilsträff i Norge med siktet inställt på att samla in pengar till ett välgörande ändamål. Överlämnandet skedde med mäktig lastbilskonvoj.

Queen of the Road on Tour i Kristianstad!

Kristianstad Truck Meet i härligt solsken och på plats fanns ett alltid lika engagerat Queen of The Road-team. Nätverket firar i år 10-årsjubileum, vilket också syntes på utbudet av varor som fortsätter att hålla lika hög kvalitet som medlemmarna i nätverket gör.

Vilken succé när Queen of the Road lade Elmia för sina fötter

Bilsport Performance & Custom Motor Show på Elmia större än någonsin och på plats fanns givetvis Queen of the Road som fortsätter fira 10-årsjubileum med att sprida kunskap om såväl branschen som nätverket. Succén för såväl Queen of the Road som arrangören, blev ett faktum.

Verksamhetsmöte i Mullsjö

Queen of the Road har haft verksamhetsmöte i Mullsjö och mycket handlar om att bli mer synliga. Varumärkesintrång är viktigt att stävja. Ökad säkerhet för kvinnliga chaufförer på rastplatser, stod också på agendan.

Tävling!

Tävling - En dag i trubbel!

Tävling! Få din historia publicerad på Queen of the Roads hemsida. De tre utvalda vinnarna med mest fångande historier får var sin Queen of the Road-T-shirt som pris.

Ljust farväl av en älskad vän och kollega

Amnehärads kyrka i Gullspång fylldes av ljus och blommor, minnen och tårar, när vi fredagen den 13 november tog ett sista farväl av Barbro "Babs" Markström som kroppsligen lämnat oss alldeles för tidigt. Kvar lämnar hon alla sina gärningar och många ljusa minnen som vi ska minnas och försöka föra vidare med egna gärningar.

Queen of the Road

Queen of the Road ® är ett nätverk för kvinnor i transportbranschen. Men även du, som kanske endast är intresserad av branschen men som inte arbetar i den, är välkommen i gänget. Medlemskapet är gratis!

Barbro ”Babs” Markström är död

Med stor sorg i hjärtat tvingas vi idag meddela att Barbro ”Babs” Markström är död.  Ett gott hjärta har slutat att slå och saknaden är total.

Tidningen Proffs fre 29 juni 2018

29 juni 2018

Proffs är tidningen som riktar sig mot alla som varje dag och natt, året runt, arbetar med vägtransporter. Proffs lyfter fram människan, maskinen och de företagare som kämpar för att ”vanliga” konsumenter, varje dag ska finna bland annat färsk mjölk i butiken, medicin på apoteken och reservdelar till sina bilar på verkstaden.

Papperstidningen Webbtidningen

Krönika

“Gothenburg Truck Meet (GTM) 2015”

GTM kom med strålande solsken. För min del började en sådan helg som vanligt med stor förvirring. Maken blev färdig snabbare än jag räknat med (att jag aldrig lär mig) och allt var såklart inte färdigt när han var färdig.
Läs hela Maria Christianssons krönika »

 

Branschens hemsidor


Söker du företag i branschen? Du hittar dem här: Till Branschens hemsidor »

Annonser

 

Tidningen Proffs fre 29 juni 2018
Stäng

29 juni 2018

  Tidningen Proffs, yrkesförarnas egen tidning, kommer ut 12 gånger per år. Varje nummer är laddat med artiklar från verkligheten, vad som är nytt inom branschen, vilken teknik som ökar säkerheten och vilken som sänker bränsleförbrukningen, med mycket mera.

I det senaste numret skriver vi bland annat om...

  • Stockholm Truck Meet - årets solsäkraste utställning?
  • Unik riskutbildning för unga elever
  • Utländska fordon kör laglig inrikestrafik för 3 000:-/mån
  • Valet 2018: Så vill MP och KD jobba för en bättre åkeribransch
  • Elmia Lastbil fyller 35 år - uppladdning pågår!
  • Konstnären Svantes småskaliga mästerverk
  • Kevin vann Proffspriset - får ny lastbil av åkeriet
  • Annas hästjobb - rena drömmen
  • ... och mycket mer ...

Bli prenumerant
Det är enkelt att bli prenumerant, och det kostar inte mer än 315 kr (inkl moms) för ett helår. Klicka dig vidare till prenumerationssidan för att se fler alternativ och läsa mer information.

Bli prenumerant

Meddelande från WorkRoom

Laddar meddelande från WorkRoom.