Mellan januari och juni 2023 gjorde den svenska polisen 400 000 nykterhetskontroller, motsvarande siffra för samma period 2022 var 234 500 utandningsprov. Det visar polisens preliminära statistik.
– Siffrorna under pandemin var katastrofala. Det är jättebra och viktigt att nykterhetskontrollerna ökar igen. Det är en fjäder i hatten för Polismyndigheten, säger Tomas Jonsson, sakkunnig i trafiksäkerhetsfrågor för MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund).
Polisen gjorde 843 700 nykterhetskontroller 2022, det visar polisens fastställda statistik. Under pandemiåren 2021 var siffran 376 300 och 2020 var antalet 427 700 utandningsprov. 2019 gjorde polisen 1,3 miljoner nykterhetskontroller.
Det är ett jättebra steg i rätt riktning att utvecklingen för nykterhetskontrollerna går uppåt, anser Jonsson, men pekar på att antalet utandningsproven behöver upp på betydligt högre nivåer, både för att stoppa fler rattfyllerister och för att nå en bra preventiv effekt, det vill säga öka den upplevda upptäcktsrisken.
– Tyvärr finns det ingen rattfyllerist som sätter sig i bilen och tänker att ”hoppas jag inte kör ihjäl någon idag”. I stället tänker man oftare att man hoppas att man inte vill åka fast hos polisen, säger Tomas Jonsson.
Om en förare inte har blivit stoppad av polisen under de senaste tio åren för en nykterhetskontroll, bidrar det till att man upplever att risken för att bli stoppad är så gott som noll.
– MHF hoppas också att polisen framöver kommer att använda sig av moderna, tekniska lösningar som automatiska nykterhetskontroller för att kontrollera förare, säger Tomas Jonsson och tillägger att alkobommar i exempelvis färjelägen stoppar rattfulla förare från att köra ut på vägarna.
För att nå Sveriges trafiksäkerhetsmål behöver 99,9 procent av trafiken vara nykter. För att nå den nivån behöver polisen göra minst 2 miljoner utandningsprov per år. Det skriver Trafikverket i rapporten ”Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2021”. Polisen har inte gjort så många nykterhetskontroller sedan 2013 då antalet var 2,2 miljoner.
Mellan januari och juni 2023 anmäldes 5 287 rattfylleribrott jämfört med 5 085 rattfylleribrott under motsvarande period 2022. Det visar preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Under det första halvåret 2023 rapporterades 6 526 brott av rattfylleri under påverkan av narkotika, så kallat drograttfylleri. Det är ungefär samma nivå som under samma period 2022, då antalet var 6 594 brott.
Utvecklingen för antalet anmälda rattfylleribrott påverkas av hur många utandningsprov och trafikkontroller polisen gör eftersom rattfylleri är ett spaningsbrott.
– Vägen är Sveriges största brottsplats. När polisen gör effektiva trafikkontroller upptäcks inte bara rattfylleribrott, utan även många andra typer av brott, säger Tomas Jonsson.
