En av dem är Annica Nygren Öhman, hemmahörande i Charlottenberg, som den tredje juni i år tillsammans två familjemedlemmar är på väg till Åmotfors för att titta på fotboll.
Strax efter rondellen i Charlottenberg hamnar de bakom ett trailerekipage med en polsk dragbil. De förstår med ens att något är på tok varför de ringer 114 14 och håller sedan kontakten med polisen hela tiden.
– Strax före Nolbykorset är det mycket nära att han kör av vägen, men lyckas komma upp igen. På sätt och vis tyvärr eftersom annars hade färden slutat redan där. Jag vet inte hur många gånger han vinglade över i motsatt körfält med mötande trafik och vid ett tillfälle höll han på att krocka med en buss. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv, säger Annica.
Efter Haganäset, precis på krönet, stannar föraren och då kan Annica köra förbi, stanna och backa upp på Skansenvägen.
– Då kommer ekipaget sakta körandes och stannar där vi står. Jag springer fram och rycker upp dörren och frågar om han är full vilket han förnekar trots att spritångorna slår emot mig. När jag frågar om han mår dåligt förstår han mig inte. Jag ber om bilnycklarna, men i stället lägger han dem på mittkonsolen, säger Annica.
Samtidigt kommer en annan person fram, David, som också har sett allt hända och ringt 114 14. Chauffören vinglar då ut ur hytten och David passar på att ta nycklarna.
– Vi måste hålla koll på föraren så att han inte vinglar ut på vägen och vi satte upp en varningstriangel. Trots det kör medtrafikanterna förbi i hög hastighet, säger Annica som är besviken över beteendet.
Det dröjer mer än en timme innan polisen kommer till platsen och kan låsa in föraren i patrullbilen.
– Polisen fick själva leta efter körkortet, men jag vet inte om de hittade något. Han kanske inte ens har något. Sedan fick vi lämna våra vittnesmål, säger Annica.
När frågan ställs om varför det tog en timme innan polisen kom, är svaret beklämmande.
– Polisen förklarar att det finns bara en polisbil i ett område som omfattar fyra kommuner. Hur ska polisen kunna göra ett bra arbete med så små resurser? Jag tycker synd om dem, avslutar Annica.
Annica har all rätt att vara stolt över sin insats eftersom den mycket troligt har räddat liv.
Vi kontaktar Polisen i region Bergslagen som säger att händelsen rapporterades som grovt rattfylleri. Föraren, som kommer från tredje land, frihetsberövades och kroppsvisiterades.
Åklagaren i Karlstad säger att mannen vidgått gärningen och i morse begärde åklagaren att mannen ska häktas och åtalas. I skrivandes stund förhandlar tingsrätten om huruvida mannen kan förbli i förvar tills dom fallit och straffet ska avtjänas. Blir det någon påföljd frågar vi?
– Ja, eftersom han erkänt. Sedan hur långt fängelsestraffet blir avgör tingsrätten, säger åklagaren.
Inga vittnen kallas till tingsrätten även om det i vissa fall kan påverka hur långt straffet blir. Åklagaren tyckte det var viktigt att behandla ärendet så snabbt som möjligt.
