Statistik från Transportstyrelsen visar att det har skett oerhört få bussolyckor med allvarlig utgång under 2000-talet. På Sveriges Bussföretag, där Anna Grönlund är branschchef, är säkerhet en portalfråga eftersom det utgör grunden för den enskilde resenärens, bussföretagets och samhällets förtroende för bussen som transportmedel.
– Sveriges Bussföretag har ett antal kommittéer och arbetsgrupper som enbart jobbar med säkerhetsfrågor. Förbundet fungerar även som bollplank när det kommer nya lagförslag eller myndighetsinitiativ. De få olyckor som sker med buss, inträffar nästan uteslutande i samband med av- eller påstigning. Därför är en av förbundets hjärtefrågor att jobba för att Trafikverket fortsatt ges rätt förutsättningar att vidta säkerhetshöjande åtgärder i trafikmiljön, säger Grönlund.
Grönlund pekar ut några betydande faktorer och börjar med säkerhetsbältet. Att använda säkerhetsbälte när ett sådant finns är den enskilt viktigaste säkerhetsåtgärden man kan vidta som resenär. Vidare framförs bussar av professionella förare som är utbildade inom säkerhet och fordonen är stora och tunga vilket skyddar resenärerna. Dessutom är Sverige med sin nollvision världsledande på trafiksäkerhetsområdet.
Hon tar upp att Sveriges Bussföretag har tagit fram en guide för ovana beställare av busstrafik, exempelvis skolor och idrottsföreningar. Den heter Boka bra buss och syftet är att öka säkerheten kring bussresan.
De offentliga upphandlarna har ett relativt stort kunnande inom säkerhetsfrågor, säger Grönlund. De vet vad de ska ställa krav på. Däremot är detta svårare för en förälder i en idrottsförening.
– Vår guide ger ovana beställare en översikt över vad de bör tänka på när de bokar en buss för att resan ska bli så trygg och säker som möjligt. En viktig aspekt är att anlita ett seriöst företag och där är Bergkvarabuss ett utmärkt exempel, säger Grönlund.
Det som Grönlund menar utmärker en yrkesförare utifrån ett säkerhetsperspektiv är att dessa genomgår en gedigen utbildning som inkluderar kunskap om bussens konstruktion liksom allmänna säkerhetsföreskrifter, första hjälpen samt regler om kör- och vilotider.
För att bussarna ska vara i säkert skick, säger Grönlund att när bussarna tankas skickas automatiskt information om mätarställningen till aktuell serviceverkstad. Därmed håller fordonsteknikerna koll på varje enskild buss och planerar in översyn och service i rätt tid. Dessutom gör förarna dagligen en okulär besiktning.
Säkerhetsutrustningen i bussen
1) ABS som hindrar att hjulen låser sig vid inbromsning.
2) Antisladdsystem som hjälper föraren att undvika, eller häva, en sladd.
3) Antispinnsystem som minskar drivhjulens slirande under start eller acceleration vid halt väglag.
4) Autobromssystem som varnar och eventuellt nödbromsar då andra fordon eller oskyddade trafikanter plötsligt dyker upp framför bussen.
5) Filhållningsassistanssystem (LKA) som varnar om bussen närmar sig vägkanten eller mittlinjen.
6) Adaptiv farthållare som håller önskad distans till framförvarande fordon genom att automatiskt justera hastigheten.
7) Dödavinkelvarnare som uppmärksammar föraren om att något befinner sig i döda vinkeln.
8) Backkamera som ökar sikten bakåt vid backning.
9) Alkolås, en startspärr som hävs genom att förarens utandningsluft är fri från alkohol.
10) Säkerhetsbälte som finns i alla bussar för långfärdstrafik och regionaltrafik.
11) Nödutrustning som brandsläckare, nödhammare, första förband och takluckor finns i alla bussar.
