2015 antog FN de globala målen för hållbar utveckling som 193 nationer enades om att genomföra. Så vad hände? Inte särskilt mycket, enligt Frank Biermann, forskningsprofessor i Global Sustainability Governance vid Copernicus Institute of Sustainable Development vid Utrecht University i Nederländerna.
Det analyserades 3 000 vetenskapliga studier om de politiska effekterna av målen för hållbar utveckling.
– Vi har upptäckt att de hittills inte har haft någon transformativ inverkan på våra samhällen eller det politiska systemet, inte på lokal, nationell eller global nivå. Det var ett nedslående fynd, säger Biermann.
År de stora globala mötena om klimatförändringar, biologisk mångfald, rättvisa och fattigdomsbekämpning meningslösa?
– Nej. De internationella konventionerna och konferenserna är viktiga, men de förändrar inte världen från en dag till en annan. De initierar reformer, som regeringar senare genomför. Det tar tid, säger Frank Biermann.
Ekosystemen är dock under ett enormt tryck så tiden börjar rinna ut. Han anser att en reformering av FN och andra globala institutioner är nödvändigt för att skapa hållbarhet. Frank Biermann grundade Earth System Governance Project som är ett vetenskapligt forskningsnätverk av hållbarhetsforskare som utvecklar bättre styrningslösningar.
– Vi behöver bättre och kraftfullare institutioner och bättre politik för att hantera utmaningar som klimatförändringar, säger Biermann.
Även om vinnarna av Volvos miljöpris har kommit från olika akademiska discipliner har de flesta varit naturvetare. Frank Biermann är den första statsvetaren att ta emot priset. Han ser detta som ett erkännande av samhällsvetenskapernas roll i hållbarhet och ger exemplet med klimatgeoteknik. Vissa forskare har föreslagit detta som en metod för att undvika klimatförändringar.
En av många idéer är att hundratals flygplan skulle flyga runt jorden och spruta ut olika ämnen i stratosfären för att kyla planeten på konstgjord väg, säger Biermann som tycker att det här är en väldigt farlig idé.
– Som samhällsvetare tror jag att vi inte kan kontrollera en sådan åtgärd. Vi saknar institutioner för styrning för klimatgeoteknik i planetär skala. Dessutom är riskerna med klimatgeoteknik okända. Effekterna kommer att variera mellan regioner, och det finns osäkerhet om effekterna på vädermönster, jordbruk och hur de påverkar grundläggande mat- och vattenbehov, säger han.
Frank Biermann är mycket oroad. Han och 550 andra forskare har undertecknat ett öppet brev där de uppmanar regeringar och FN-organ att inte börja med geoteknik för klimatstyrning. De förespråkar ett icke-användningsavtal och tror att de kommer att bli framgångsrika.
– Jag tror att påtryckningar från civilsamhället, många forskare och parlament kommer att förhindra dessa spekulativa teknologier, säger han.
Juryn för Volvos miljöpris säger i sin motivering till 2024 års pris:
”Frank Biermann har definierat nya vägar för internationell miljöstyrning i en period av global förändring. Han har gått i spetsen för forskning som har främjat vår förståelse av hur internationella institutioner kan förbättra vår kollektiva förmåga att mildra globala miljörisker och anpassa oss till oundvikliga förändringar.”
