Kraven för vilka synfältsnedsättningar som accepteras sänks från och med den 1 februari 2025 för B-körkort och taxiförarlegitimation. Både det centrala och det perifera synfältet ska då mätas med Estermanprogram eller likvärdigt program. Tidigare har Humphrey, med snävare marginaler, varit den gängse metoden.
Från den 1 februari 2025 ska ögonläkaren, eller optikern som också blir betrodd i de nya reglerna, i stället skicka in ett så kallat Estermanprov. Esterman-undersökningen har en något lägre känslighet och kan bidra till att färre körkort dras in i onödan.
Svenska Glaukomförbundet välkomnar de nya föreskrifterna samtidigt som de vidhåller att det också behövs regler och möjligheter till ett praktiskt förarprov när det gäller synkrav för innehav av körkort och taxiförarlegitimation.
– Därutöver väntar vi på EU:s nya körkortsdirektiv. Transportstyrelsen har agerat motsträvigt under flera år men har nu till sist tagit några steg i rätt riktning, säger Sven-Olov Edvinsson, ordförande i Svenska Glaukomförbundet.
Förbundet förutsätter att informationen till allmänheten och ögonspecialisterna skyndsamt utformas på ett bra sätt.
– Svenska Glaukomförbundet kommer att informera både förbundets medlemmar och allmänheten så långt vi kan. De nya riktlinjerna kan minska de stora orättvisorna i Transportstyrelsens tidigare riktlinjer, säger Sven-Olov Edvinsson.
De gamla reglerna har resulterat i att patienter med glaukom avhållit sig från regelbundna kontroller för att undvika att läkarna tvingas anmäla patienter. De svenska ögonspecialisterna konstaterade redan 2019 i ett brev till Transportstyrelsen att synfältsundersökningar inte fungerar som en metod att bedöma förmågan hos individer att klara sig i vägtrafiken. Det gäller personer med glaukom, diabetes och genomgången strokesjukdom.
Svenska Glaukomförbundet ser fram emot att de nya riktlinjerna börjar tillämpas, men även att ett system med praktiskt förarprov tillämpas inför beslut om körkortsåterkallelse på grund av förändringar i synförmågan.
– Sverige behöver regler och metoder som möjliggör bedömning av körförmågan hos den enskilde individen. Både tidigare och kommande synriktlinjerna bygger på ett grupptänkande som drar alla med synfältsförändringar över samma kam, vilket är olyckligt, säger Sven-Olov Edvinsson.
