Det har fått många att ”gå i taket” i flera länder och då inte minst EU-parlamentariker Johan Danielsson (S), gruppledare i den socialdemokratiska EU-gruppen S&D i transportutskottet. Han skrädde inte orden efter EU-domstolens beslut: ”Det är för jävligt att EU-domstolen stöttar lönedumpning på svenska vägar.”
Nu agerar Danielsson som gruppledare för S&D i transportutskottet tillsammans med gruppledaren i arbetsmarknadsutskottet genom att tillskriva EU-kommissionen med ett krav på att kommissionen agerar.
– EU-domstolen tar bort en mycket viktig del av mobilitetspaketet, men inte för att återvändandekravet i sig skulle vara en olaglig reglering. Man gör det för att de menar det saknas tillräckligt underlag för regleringen, säger Danielsson och tillägger att det låter tämligen bisarrt.
Nu är det dock sagt och då anser Danielsson att EU-kommissionen måste ta fram det underlag EU-domstolen säger sig sakna.
– Nu har vi haft mobilitetspaketet i två år och det kan inte vara omöjligt att ta fram vilka effekter återvändandekravet för fordon har haft under den här tiden. Kommissionen kan också än tydligare förklara syftet med den aktuella lagstiftningen, säger Johan Danielsson som upplever att EU-domstolen inte riktigt förstår vad det här handlar om.
Han lyfter hur lastbilar kommer tomma in till exempelvis Sverige och kör inrikestrafik växelvis mellan de nordiska länderna och att så ska det inte vara.
– Ska man köra inrikestrafik ska man skriva fordonet i det landet, säger han.
Nu vill Danielsson att effekterna lagstiftningen haft under de år den funnits skyndsamt ska redovisas och att regeln återinförs utan att andra delar av mobilitetspaketet riskeras.
– Det finns en önskan från en del länder om att andra delar av mobilitetspaketet också ska tas bort vilket kan kräva att ett återinförande kan behöva göras separat för att inte riskera helheten, säger han.
EU-domstolens beslut innebär att utländska fordon nu inte behöver återvända till registreringslandet. Det som ännu finns kvar är kravet på att förarna ska återvända till sin stationeringsort var fjärde vecka.
EU-medlemsstater som har åkerier som bedriver inrikestrafik i exempelvis de nordiska länderna, däribland Sverige, började tidigt efter mobilitetspaketets genomförande att hänvisa till att återvändandekravet skulle vara skadligt för miljön eftersom ekipage skulle vara tvungna att återvända tomma var åttonde vecka.
Vad tänker du när, inte sällan stora, åkerier säger att de inte kan hitta hemlaster var åttonde vecka?
– Om man inte kan det är man uppenbarligen i fel bransch. Att säga så är vansinnigt. Det visar att man håller på med brevlådeföretag i billiga länder och med det skapar osund konkurrens i andra länder. Man har organiserat någon form av låglöneproletariat, säger Danielsson som tillägger att argumentet som framförs är nonsens.
Syftet med återvändandekravet är att få dessa företag att byta affärsmodell.
– Det är svårt att kalla deras trafik för internationella transporter när de i verkligheten ligger och kör inrikestrafik i Norden, avslutar Johan Danielsson.