En dag på jobbet

Klockan ringer vid 05.30 och det är ännu mörkt ute. Idag har jag ingen lust att gå upp, det är visserligen fredag, men jag är trött och har ont i lederna. Har varit ett par rejält kyliga morgnar och jag ligger hellre kvar i en varm, skön säng.Upp kommer jag ju, fixar lite varmt té, borstar tänderna och klär på mig arbetsstassen. Ut till lastbilen med en snabb promenad. Värmaren spinner för fullt, så den råa morgonluften gör inget för jag kan sätta mig i en varm, go hytt. Till skillnad från de med personbilar på parkeringen som måste skrapa rutor.

Gubbvälde &amp: Kulturkrockar

Under alla de år jag kört lastbil både inom och utomlands, har jag aldrig blivit riktigt illa bemött. Då menar jag riktigt illa. Däremot har väl vissa äldre varit lite "skeptiska mot ett fruntimmer" och muttrat lite i mustaschen, och en karl på en terminal i Helsingborg skrek åt mej att jag inte hade någon förtur bara för att jag var tjej. ? Jag tror inte ens att jag hade hunnit hoppa ner på marken innan det kom ur honom, och därför uppfattade jag aldrig att det var till mej han skrek. Eftersom han på så sätt blev nonchalerad förblev han åxå tyst. Detta talade hans terminalkollegor om för mej och sa att jag inte skulle bry mej om honom - han var sur mot alla. Nä, varför ödsla sin energi på en surkart.

Var går gränsen för sexuella trakasserier?

Hej Tjejer!När jag jobbade på Volvo Lastvagnar i Skövde, blev jag utsedd till skyddsombud på min avdelning. Och jag fick gå på ett informationsmöte om sexuella trakasserier. Det pratades om lagar och åtgärder. Att kvinnorna var en utsatt grupp, med mera. En hel dag tog det. Och när dagen var nästan slut undrade ledaren för kursen om vi hade några frågor.- Var går gränsen för sexuella trakasserier? Vem bestämmer att det som hänt ska klassas som det?, undrade jag.De som höll i kursen bara stod och glodde. Sen sa de att "det var individuellt".Så här ser jag på saken.